onsdag 7 juni 2017

Sagoskogen, del 1

Nu finns Sagoskogen, del 1, på nätet. De här berättelserna är skrivna under läsåret 2015-2016. Klicka på länken här nedan och kom med i Sagoskogens värld!

måndag 31 oktober 2016

Hur ska man hinna lyssna på allas läsläxor?

Jag har alltid tyckt att det är viktigt att hinna lyssna på elevernas läsning och läsläxor. Samtidigt tar det en hel del tid som är bort från något annat, även om det är viktigt. När jag sätter mig med en elev för att lyssna på läxan är jag upptagen med just den eleven och är inte tillgänglig för de andra. För att lösa problematiken testade jag i början av ettan att använda WhatsApp för läsläxorna. Jag skrev till elevernas föräldrar att jag testar på något nytt och de som vill vara med kan testa att skicka läsläxan som ett röstmeddelande med förälderns WhatsApp-app (pga. att åldersgränsen är 16). Det fungerade rätt så bra och jag kunde lyssna på många läsläxor som röstmeddelanden, vilket gjorde att vi kunde använda lektionstiden mer effektivt. 

Lite senare under ettans höst testade jag en för mig ny app, Seesaw, tillsammans med mina elever. Det är en slags lättanvänd digital portfolio i vilken eleverna kan ladda upp foton på sina arbeten, rita bilder, skriva texter osv. Jag testade att använda appen för inläsning av läxor och den fungerade ypperligt. Nu laddar alla mina elever sina läsläxor i Seesaw där jag och elevernas vårdnadshavare kan lyssna på läsningen och skriva respons. Väldigt smidigt med tanke på den formativa bedömningen - både med tanke på den respons man kan ge till eleven och framstegen man lätt kan följa med när allt finns samlat på ett och samma ställe.


 
  
      

lördag 29 oktober 2016

Övergången från ettan till tvåan

Mina elever frågade många gånger om vi ska fortsätta med Sagoskogen på tvåan. Alla djur och varelser hade blivit så bekanta för oss, att det kändes som ett självklart val. På tvåan hade vi planerat att ha följande stora temahelheter: "urtid", "rymden" och "stad och land". För att få våra djur med oss till tvåan och temahelheterna där måste det bli istid i Sagoskogen. 

I den här texten får djuren veta om den kommande istiden. Behöver kanske inte sägas att jag blir varje vecka lika förundrad över elevernas fantasi!

 
 Läsårets sista text såg ut så här:

 
  Sedan var det lämpligt att ta en tio veckors paus i vår sagoskogsberättelse och fira sommarlovet. När tvåan sedan började blev vår första text så här:


 

Nu hade alla varelser från Sagoskogen kommit till urtiden genom teleporten och äventyret i "Dinovärlden" kunde börja. 

Jag gjorde några förändringar i läsläxorna genast från början. På ettan använde vi fonten Chalkboard/Comic Sans eftersom den är så enkel för ettor - inga knepiga a- eller g-bokstäver. På tvåan skriver vi med Helvetica. På ettan var läshäftet litet, storlek A5, men nu började vi använda stora A4:ans häften för att få in längre texter och för att kunna skriva svaren till läsförståelsefrågorna direkt under texten. 

På tvåan har vi fortsatt med våra berättelser enligt samma modell som på ettan. På måndagar skriver vi om veckans dinosaurie och på torsdagar hittar vi på en längre text. Här ett exempel på en måndagstext:

 
Vi har diskuterat skillnaden mellan fakta och fiktion. När någon föreslår t.ex. att Maya Maiasaura ska vara 199 år gammal eller att elefanten Esmeralda klättrar i träd så ställer jag alltid frågan "Är det/var det möjligt i verkligheten?". Eleverna är rätt så duktiga på att skilja mellan fakta och fiktion och ofta finns det någon som tillägger "ja men vi kan ha det så i vår berättelse för att det är fantasi...".  

Själva läsläxan har jag ändrat lite grann. Ifall de väljer den fetstilta texten ska den övas två gånger. Efter några veckors mjuklandning i augusti ville jag också att alla börjar svara på läsförståelsefrågorna. 

Sagoskogen och temahelheter

På ettan kopplade vi ihop Sagoskogen med andra ämnen på olika sätt, främst med bildkonst, miljö-och naturkunskap och "sociala färdigheter". I början av ettan när vi behövde jobba lite extra med hur vi är mot varandra skickade Råttan Rurik brev åt oss och frågade om vi kan hjälpa honom. Rurik visste inte riktigt hur man är en god kompis och vi i klassen skrev svar där vi berättade hur han ska göra och vad han kan säga. Eleverna var duktiga på att instruera råttan, som senare skickade han ett nytt brev åt oss där han berättade att han fått kompisar.

När vi hade vattentema i miljö- och naturkunskap flyttade de här djuren till Sagoskogens damm: grodan Gustav, flundran Firre och ynglet Yrsa. Vi målade bilder av hur det ser ut på bottnen av Yrsas damm.   

 

Senare flyttade trollkarlen Xander Xylobi in i Sagoskogen och då var elevernas uppgift att blanda egna trolldrycker och skriva etiketter till trolldrycksflaskorna.

 

Det här var enbart några exempel på hur vi kopplat ihop våra texter med det övriga arbetet i skolan. Möjligheterna är många!

söndag 24 april 2016

Torsdagsberättelsen

I januari var det dags för en till läsläxa i veckan, en längre berättelse som vi skriver vidare på varje vecka. Det känns viktigt att satsa mycket på berättande och sagoskrivande och därför har vi använt lektionstid till att skriva även de långa berättelserna tillsammans. Min förhoppning är att eleverna via den här metoden ska inse att vem som helst kan hitta på en berättelse och att det inte finns något som är "rätt" eller "fel", utan att alla förslag är välkomna och kan föra sagan vidare.

De två första sagorna hittade jag på tillsammans med min sexåring, men efter det har vi, då det bara varit praktiskt möjligt, skrivit texterna under lektionstid. Torsdagsberättelserna är mycket friare till formen än måndagsberättelserna. Först funderar vi var förra veckans text slutade och sedan på vad som skall hända till följande.

Eleverna kommer med förslag på hur sagan ska fortsätta och jag skriver ner den medan de berättar. Det måste sägas att eleverna har en helt otrolig fantasi! Ett exempel: I en berättelse hade citronfjärilen/enhörningen Cissi och zebran Zucchini fått veta att en istid ska komma och att djuren i Sagoskogen måste fly. Då ställde en elev frågan: "Hur ska det gå med alla vattendjur?" En annan elev kom med ett blixtsnabbt svar: "Jag vet! Jultomten har ju en massa tomtenissar och de kan ju bygga ett akvarium åt vattendjuren!" "Ja, och sedan kan mammuten Morris bära akvariet", fortsatte en annan elev.

Till torsdagsberättelserna finns det två alternativa läsläxor, den fetstilta texten eller hela texten. Eleverna har hört den färdiga berättelsen redan i skolan, så de som väljer att läsa de fetstilta meningarna "missar" ändå inte något. Jag vet att många läser läxan tillsammans med förälder så att barnet läser den fetstilta texten och föräldern resten, vilket ju är jätte bra. Och det lär också finnas syskon som vill höra hur berättelsen fortsätter... Det är en självklarhet att torsdagsberättelserna alltid slutar på ett spännande ställe, så att man bara måste få veta hur det går sedan!

Här två exempel på torsdagsberättelser:
Det här var kanske vår fjärde torsdagsberättelse. När vi hittar på berättelsen
ställer jag ofta sådana tilläggsfrågor som hjälper eleverna att hitta på adjektiv:
Hur såg trollkarlens slott ut? Hur kändes stenväggen?
Lite spänning ska det vara...

En nackdel med den här metoden är att vi inte har fina illustrationer till texterna som traditionella läseböcker ofta har. Samtidigt tror jag fullt och fast att eleverna har lättare att se s.k. inre bilder när de är aktiva i själva skapandet av berättelserna. De inre bilderna är väldigt viktiga för att man ska kunna leva sig in i en berättelse och bli inspirerad av den. Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har skrivit en fin bloggtext om hur man kan jobba med inre bilder.

Som bloggens underrubrik antyder har vi jobbat vidare med våra berättelser i bl.a. bildkonst och miljö- och naturkunskap och skapat temahelheter. Följande inlägg handlar om våra temahelheter och hur vi knutit ihop dem med Sagoskogens berättelser. 

lördag 23 april 2016

Måndagsberättelsen

Varje måndag har vi jobbat med veckans bokstav. Dagen har börjat med att eleverna tillsammans fått hitta på en egen berättelse till veckans djur/varelse. Den berättelsen har alltid följt samma struktur. Jag har exempelvis kunnat ställa följande frågor:

- Hur gammal är draken Draco?
- Var bor han?
- Vem är hans granne?
- Vad tycker han om att äta?
- Vad tycker han om att dricka?
- Vad tycker han om att göra?
- Vem är hans kompis?

Beroende på vad eleverna svarat har det ibland ställts tilläggsfrågor. Samtidigt som de kommit med förslag har jag skrivit ner berättelsen. Efter det har de jobbat i sina Trulleböcker med skrivuppgifter samtidigt som jag skrivit differentierade läsläxor till texten. (I den här sista perioden har jag lyckligtvis en håltimme på måndagar så jag hinner skriva texten färdig i lugn och ro.)

I början var det ofta en handfull elever som kom med förslag och svar på frågorna. Det har varit härligt att följa med elevernas utveckling på den här punkten. Ju längre vi har använt metoden, desto lättare har det blivit för "nya" elever att komma med i skapandet av en ny berättelse. Förra veckan, då vi skrev om Chef Dominic, var en riktig succévecka - fyra elever som hittills "enbart" lyssnat och följt aktivt med under berättelseskrivandet räckte nu upp handen och ville säga sina förslag. Några föräldrar har nämnt att deras barn brukar berätta hemma vilken del av berättelsen de hittat på. Vikten av att känna att man "äger" sin berättelse/läsläxa hade jag inte riktigt kunnat räkna med när vi började arbetet. 

Den färdiga texten har eleverna sedan limmat in i sitt läshäfte och läst som läxa till följande dag. I början av läsåret skulle alla välja minst en läxa, senare två läxor och nu igen bara en, eftersom texterna blivit längre. De fick helt själv välja vilken av läxorna de läser, eftersom jag inte ville säga åt eleverna på vilken "nivå" de ska öva. Det var glädjande att se att många ofta valde att öva en extra läxa eller att en del valt en svårare läxa än vad jag skulle ha valt åt dem. Läxan skulle de sedan läsa högt för en vuxen där hemma och om de ville fick de också gärna skicka läxan till mig via WhatsApp. 
En av de helt första berättelserna som vi skrev tillsammans. 

I början funderade jag också på att spara papper och ge läsläxan digitalt, men eftersom det kan kännas lättare att läsa en text från ett papper än från en skärm, så valde vi pappersversionen. Dessutom vill en del elever följa läsningen med fingret och det blir knepigt på smarttelefoner och pekplattor då skärmen "flyttar på sig".
Strax innan sportlovet flyttade Draco in i Sagoskogen. Läxornas svårighetsgrad,
speciellt läxa 1 och 2, har stegvis ökat. För dem som vill ha extra utmaningar finns
"Fundera"-, "Fantisera"- eller "Ta reda på"-frågor. 

Jag har ofta hört att nybörjarna ska få läsläxor varje dag, så att eleverna får träna sin läsning kontinuerligt. Så har jag gjort med mina tidigare klasser - en sida varje vardag från Olas, Elsas eller Leos bok. Men nu när vi på alla tänkbara sätt försöker skapa läslust i klassen så kändes läsläxa varje dag som något som kanske inte gynnar den målsättningen. Små ettor är ofta jätte trötta efter en intensiv skoldag, så jag har annars också valt att minska på läxmängden jämfört med tidigare år och klasser. Dessutom hade vi inte möjlighet att hitta på nya berättelser varje dag. Så jag bröt mot det jag tidigare trott på och gav endast en läsläxa per vecka under tiden augusti-december. Samtidigt jobbade vi med lästräning på olika sätt under skoldagarna, så jag visste ju att alla övar läsning trots att de inte får läsläxor varje dag.
Vår senaste text om Chef Dominic. Det känns jätte bra att kunna "justera" läsläxorna
precis enligt klassens behov - när läsfärdigheterna ökar kan läxorna göras lite mer krävande

I januari började vi skriva en längre berättelse på onsdagar eller torsdagar som eleverna sedan fick till hemläxa. Följande inlägg handlar om torsdagsberättelserna.

Vem bor i Sagoskogen?

Till Sagoskogen har det flyttat ett nytt djur/en varelse/en människa varje måndag. Vi lärare bestämde på förhand i vilken ordning vi tar in bokstäverna, enligt en liknande princip som i "Läs med oss, Olas bok". Vi ville jobba med bokstäverna enligt hur frekventa och lätta de är samt hur lätt det är att skriva ord med de bokstäverna.

Varelsernas namn är delvis samma i alla tre parallellklasser, men i något skede började våra Sagoskogar leva sina egna liv - i min klass styrde vi sagan mot fantasygenren - och därför har varelserna i vår Sagoskog delvis andra namn än i parallellklasserna. Här är våra, i den ordning som de flyttade in i Skogen:

Vi har använt gratisbilder från Pixabay.com, skrivit ut bilderna,
plastat dem och placerat dem i sina hem i Sagoskogen.
Apan Affe 
Lejonet Lisa
Skunken Sigrid
Ormen Odin
Elefanten Esmeralda
Råttan Rurik
Noshörningen Nestor
Igelkotten Ingrid
Mammuten Morris
Trollet Trulle 
Vargen Ville
Ugglan Ulrik
Älgen Äppelfrö von Ädelhorn 
Papegojan Per-Erik
Häxan Helga Hasselhoff
Katten Kurre
Jultomten 
Åsnan Åskblixt
Ynglet Yrsa
Grodan Gustav
Flundran Firre
Björnen Bella
Draken Draco
Ödlan Östen
Citronfjärilen Cissi
Zebran Zucchini
Queen Amidala (en enhörning)
Xander Xylobi (en trollkarl)
Wolfemort/William Woodhouse (en varulv, vi vet inte hur han ser ut då han är människa, men han heter William)

Bonusvarelser:
Nallen Niklas
Rim-Tim (som älskar att samla rimord i sin skattkista)
Chef Dominic (en galen kock som jobbar på Hotell Banana)
Jätten Jättegryta (får vi lära känna under v. 17)

Vi valde att använda ljudenliga namn, eftersom det då blir lättare för eleverna att koppla ihop bokstavsnamnet med bokstavsljudet. Därför har vi inte t.ex. giraffen Gustav eller gorillan Georg (eller några andra ljudstridiga namn) i vår skog. Eleverna kommer också väldigt bra ihåg varelsernas namn och jag antar att det beror mycket på att vi just använt ljudenliga namn.

Jag kan inte ännu säga om det flyttar in nya varelser i Sagoskogen under de resterande skolveckorna, men jag har på känn att det bor flera spännande varelser i "Den Förtrollade skogen" som vi skapar under den kommande veckan. Bl.a. har det hörts rykten om levande träd, älvor, kentaurer och en fenixfågel.

fredag 22 april 2016

Hur ser vår Sagoskog ut?

Det började från några gröna och bruna papper på klassrumsväggen. Eleverna fick fria händer att rita och klippa detaljer till vår skog. Först hade vi Dystra skogen, Dystra bergen, "Mitten" och öknen. Farliga skogen uppstod efter att vi varit i skogen bredvid vår skola och upptäckt något spännande - det såg ut som ett par skinande gnagartänder - under en trädrot.

Sagoskogen har blivit större under arbetets gång - nya invånare behöver nya hem och mera utrymme. I skogen finns också "Den lilla staden" och Mörka skogen, som finns bakom Dystra bergen. I den skogen bor häxan Helga Hasselhoff.

Under nästa vecka kommer vi att skapa Den förtrollade skogen. I den bor jätten Jättegryta och andra otroliga varelser.

Klicka på bilden för att se vad de olika områdena heter.
 

Hur det började

I år är vi tre klasslärare som har hand om ettorna i Winellska skolan. Redan i ett tidigt skede av planeringen bestämde vi oss för att inte använda traditionella läseböcker, utan istället skriva våra egna berättelser tillsammans med eleverna. I Helsingin Sanomat hade det lite tidigare skrivits om en lektor i övningsskolan i Nyslott, Merja Kuosmanen, som gjort egna läseböcker tillsammans med eleverna med god framgång. Jag kontaktade henne och fick många fina tips om hur vi kunde gå vidare.

Först hade vi tänkt skriva berättelser helt utifrån elevernas egna intressen och förslag, ganska fritt alltså. Men när jag såg att man i min sons förskola (Kyrkfjärdens skola med läraren Pamela Lindholm-Kempe) hade något som de kallade för Sagoskogen ville jag testa samma. I förskolans Sagoskog flyttade det varje vecka in ett nytt djur som började med veckans bokstav, t.ex. Vargen Vera. Det verkade vara ett trevligt och fungerande sätt att ta in bokstäverna och samtidigt ha en röd tråd att följa. Snabbt hade vi pysslat ihop egna sagoskogsplanscher till våra klassrum och arbetet med Sagoskogen kunde börja.

I Sagoskogen bor bl.a. zebran Zucchini, Citronfjärilen Cissi (som förvandlades till en
enhörning), ödlan Östen och jätten Jättegryta.
I den här bloggen berättar jag om hur Sagoskogen utvecklats i min klass under läsårets gång. Eleverna är väldigt ivriga och inspirerade av arbetet med Sagoskogen - det har faktiskt lyckats över alla mina förväntningar. Eleverna har önskat att få fortsätta med Sagoskogen på tvåan och det har jag då ingenting emot!