Måndagsberättelsen

Varje måndag har vi jobbat med veckans bokstav. Dagen har börjat med att eleverna tillsammans fått hitta på en egen berättelse till veckans djur/varelse. Den berättelsen har alltid följt samma struktur. Jag har exempelvis kunnat ställa följande frågor:

- Hur gammal är draken Draco?

- Var bor han?

- Vem är hans granne?

- Vad tycker han om att äta?

- Vad tycker han om att dricka?

- Vad tycker han om att göra?

- Vem är hans kompis?

Beroende på vad eleverna svarat har det ibland ställts tilläggsfrågor. Samtidigt som de kommit med förslag har jag skrivit ner berättelsen. Efter det har de jobbat i sina Trulleböcker med skrivuppgifter samtidigt som jag skrivit differentierade läsläxor till texten. (I den här sista perioden har jag lyckligtvis en håltimme på måndagar så jag hinner skriva texten färdig i lugn och ro.)

I början var det ofta en handfull elever som kom med förslag och svar på frågorna. Det har varit härligt att följa med elevernas utveckling på den här punkten. Ju längre vi har använt metoden, desto lättare har det blivit för "nya" elever att komma med i skapandet av en ny berättelse. Förra veckan, då vi skrev om Chef Dominic, var en riktig succévecka - fyra elever som hittills "enbart" lyssnat och följt aktivt med under berättelseskrivandet räckte nu upp handen och ville säga sina förslag. Några föräldrar har nämnt att deras barn brukar berätta hemma vilken del av berättelsen de hittat på. Vikten av att känna att man "äger" sin berättelse/läsläxa hade jag inte riktigt kunnat räkna med när vi började arbetet. 

Den färdiga texten har eleverna sedan limmat in i sitt läshäfte och läst som läxa till följande dag. I början av läsåret skulle alla välja minst en läxa, senare två läxor och nu igen bara en, eftersom texterna blivit längre. De fick helt själv välja vilken av läxorna de läser, eftersom jag inte ville säga åt eleverna på vilken "nivå" de ska öva. Det var glädjande att se att många ofta valde att öva en extra läxa eller att en del valt en svårare läxa än vad jag skulle ha valt åt dem. Läxan skulle de sedan läsa högt för en vuxen där hemma och om de ville fick de också gärna skicka läxan till mig via WhatsApp. 

En av de helt första berättelserna som vi skrev tillsammans. 

I början funderade jag också på att spara papper och ge läsläxan digitalt, men eftersom det kan kännas lättare att läsa en text från ett papper än från en skärm, så valde vi pappersversionen. Dessutom vill en del elever följa läsningen med fingret och det blir knepigt på smarttelefoner och pekplattor då skärmen "flyttar på sig".

Strax innan sportlovet flyttade Draco in i Sagoskogen. Läxornas svårighetsgrad,
speciellt läxa 1 och 2, har stegvis ökat. För dem som vill ha extra utmaningar finns
"Fundera"-, "Fantisera"- eller "Ta reda på"-frågor. 

Jag har ofta hört att nybörjarna ska få läsläxor varje dag, så att eleverna får träna sin läsning kontinuerligt. Så har jag gjort med mina tidigare klasser - en sida varje vardag från Olas, Elsas eller Leos bok. Men nu när vi på alla tänkbara sätt försöker skapa läslust i klassen så kändes läsläxa varje dag som något som kanske inte gynnar den målsättningen. Små ettor är ofta jätte trötta efter en intensiv skoldag, så jag har annars också valt att minska på läxmängden jämfört med tidigare år och klasser. Dessutom hade vi inte möjlighet att hitta på nya berättelser varje dag. Så jag bröt mot det jag tidigare trott på och gav endast en läsläxa per vecka under tiden augusti-december. Samtidigt jobbade vi med lästräning på olika sätt under skoldagarna, så jag visste ju att alla övar läsning trots att de inte får läsläxor varje dag.

Vår senaste text om Chef Dominic. Det känns jätte bra att kunna "justera" läsläxorna
precis enligt klassens behov - när läsfärdigheterna ökar kan läxorna göras lite mer krävande

I januari började vi skriva en längre berättelse på onsdagar eller torsdagar som eleverna sedan fick till hemläxa. Följande inlägg handlar om torsdagsberättelserna.